Kolumn: Ledarskapet är alltid en färskvara

””Jag kommer inte att ge mig säger jag mamma! Jag kommer att jobba för mitt bolag – jag och Albin – vi är varandras chefer” säger sexåringen som just startat ett bolag med sin vän. De ska bli polishackers säger de. ”Jag kommer att kunna göra vad jag vill sen mamma om jag är chef. För alltid. Jag behöver kanske inte skolan. Jag kan allt redan. Halva alfabetet också.” fortsätter Malte och ler finurligt.  Men nej, så fungerar ju inte världen. Kanske för en sexåring som just ritat sitt bolag i lådform med tusen pilar och färgglada figurer.

Belöningsposter för vuxna chefer – finns de? När man bara kan luta sig tillbaka och tänka att man är färdig utvecklad. Säkert i någon form. Men jag är inte så säker på att en chef som uppnår en liknande position med enbart belöning som grund kommer att sitta så länge.  Det är ju nämligen så att ledarskap på många sätt är en färskvara.

Bäst före datum. Ni vet det som finns på alla produkter. Men finns det när det kommer till ledarskap? Nej, men det gör det inte förstås. Däremot vågar jag påstå att ledarskap alltid är just en färskvara. Du kan inte leva på gamla meriter för länge – man är tvungen att komma upp till bevis egentligen hela tiden. Visst finns det de som belönas för gamla meriter men det är svårt att klättra enbart från det;  Vem vill vara den som enbart belönas men inte utvecklas? Nej, det hoppas jag ingen vill vara. Det om något måste vara en tråkig plats för en ledare. Och i något skede, oftast ganska snabbt, förlorar den auran sin glans. Den liksom avtar. Och man är upp till bevis igen.

Som ledare är du aldrig bättre egentligen än de senste besluten du fattat. I den egenskapen krävs på alla sätt en ständig utveckling och förmågan att kommunicera. Och det inbegriper att lyssna. Att kommunicera är inte att hålla låda ensidigt. Så enkelt är det inte.

När man blir för bekväm som ledare och chef. Det är kanske då det är som mest farligt. För då utgår tanken om färskvara. Då det känns som om man softar lite, då är det dags att stiga upp och borsta bort både dammet och fredagsmyset på jobbet. För att känna sig trygg i en roll är inte samma som bekvämt. Att vara bekväm är att inte försöka på riktigt, för att läget ändå är lugnt. Man känner inte behovet.

Som chef är man så upptagen med att fortbilda andra att man glömmer sig själv. Ens egen kompetensutveckling är enormt viktig. Det finns inget som heter fullärd – inte för någon någonsin. Och idag när de organisationer som kan adaptera förändring och är så att säga benägna att genomgå en ständig sådan är i topp både vad gäller framtid, ekonomi men också själva arbetsklimatet – ja då är det viktigt att på riktigt ta sig an begreppet färskvara.

För det är just de bolag, de team oberoende offentligt eller privat, som klarar av att tänka förändring – det är de som lyckas i det långa loppet. Det är självklart att det gamla är det trygga vad gäller strukturer. Men det betyder inte att man inte skulle vara skyldig att testa dem för det! Det kan vara att förändringen är något nytt – eller så visar det sig att den tidigare modellen för organisationen var den bästa. Men man måste testa. Måste våga erkänna att det inte finns något attraktivt i bäst före datum på ledarskap eller organisationer.

”Succé är inget du har  – det är något du kan få eller ha haft”. Så säger Petter Stordalen. Tänker man så så strävar man hela tiden framåt också. Istället för att antingen vältra sig i missnöje eller så självgodhet över senaste framgång.

Att leda människor är som sak inte komplext. Det är relationerna, individerna, som förs samman som bildar en viss komplexitet. För att kunna hantera det så krävs också en ständig utveckling och fortbildning hos en chef.  Ju tidigare men förstår det och tar det på allvar, desto enklare har man i sin vardag.  Det gäller även för sexåriga polishackers.